Morgondagens kollektivtrafik på vatten – emissionsfri, snabb och frekvent
Rikard Engström, ordförande Sjöfartsportföljen, Trafikverket
Vi måste bli bättre på att hantera och nyttja den fantastiska resurs som kollektivtrafiken på våra vattenvägar utgör. De är idag underutnyttjade och här finns stora potentialer. Sjöfarten handlar således inte bara om det viktiga godset utan även om kollektivtrafik. Men, sjöfarten har stora utmaningar och är i många delar ohållbar idag, dels avseende klimatpåverkan dels är det en stor snedfördelning med få kvinnor i branschen.
– Det är viktigt att vi jobbar och håller koll på hållbarhetens alla tre pelare. Klimat och miljö är förstås oerhört centrala men vi måste också kunna hantera såväl säkerhet och kompetens som en jämställd och attraktiv bransch, menade Rikard.
Rikard lyfte också fram de viktiga framsteg som görs inom sjöfarten och exemplifierade med färjerederiets eldrivna båtar som är nära nog emissionsfria och visade film från projektet Candela P-30 där Region Stockholm under 2023 tar världens första elektriska bärplansskepp i testtrafik.
Hur förändrar man en bransch? Statusuppdatering från innovationsprocessen inom Tvärförbindelse Södertörn
Viktoria Asplund, Innovationsledare konsultuppdraget TSK70 på Ramboll och Olow Svonni, Sektionschef och innovationsledare Tvärförbindelse Södertörn, Trafikverket
Inom Tvärförbindelsen Södertörn ska man inte bara bygga en motortrafikled utan också genomföra en systemdemonstration där relevanta aktörer samverkar och testar nya lösningar i verklig miljö inom ramen för totalentreprenaden. Syftet är att skapa lärdomar och erfarenheter som utnyttjas i andra offentliga och privata anläggningsprojekt.
Projektet har således blivit en testbädd för innovativt tänkande där elektrifiering, digitalisering och automation förväntas bidra till en mer effektiv byggprocess med minskad klimatpåverkan, ökad social hållbarhet och effektiva processer vilket sammantaget också bör generera lönsamhet.
– Kunskap som grundar sig i och utgår från hela byggprocessen, i alla dess delar, skapar nya insikter som i sin tur öppnar upp för innovationer. Det kräver förändringar på fler nivåer och för att åstadkomma ett skifte måste vi därför jobba i all delar, underströk Victoria och Olow.
Visning av film från två FoI-projekt
Film visades om hur projekt E4/E20 Hallunda-Fittja genom en innovationsupphandling använder affären för att finna lösningar på problem. Projektet testar en världsunik lösning för att minska buller och förbättra luftkvaliteten. Projektet bygger bullervallar och skärmlösningar med algodlingar. Alger tar upp koldioxid som omvandlas till syre och kan sedan användas till djurfoder.
Film visade det första malmtåget som körde över det nyinstallerade betongspåret i mitten av september på ett fixerat spår vid Gransjö. Under de kommande två åren ska tusentals tåg fortsätta att köra över och testa allt från hållbarhet till buller. För att öka tillgängligheten och driftsäkerheten i spår testar Trafikverket nya material och koncept. Målet är att öka anläggningens nyttjandegrad, minska behovet av underhåll samt sänka livscykelkostnaderna.
Satsningen på elflyg
Anna Modin, strateg och portföljledare Luftfartsportföljen, Trafikverket
För närvarande pågår 40 forskningsprojekt inom luftfartsportföljen fördelade inom de tre målområdena: Fossilfri och miljöanpassad luftfart, Säker robust och effektiv luftfart samt Tillgänglig luftfart för framtida behov.
Portföljen har även ett uppdrag från regeringen för att åstadkomma ett snabbt införande av elflyg i Sverige. Elflyg finns därför inom alla tre målområdena då det vid sidan av tekniken även behövs nya affärsmodeller och nya regelverk.
– Efter den senaste utlysningen fick vi in rekordmånga förslag till nyttoskapande forskning inom luftfartsområdet, fler berörde just elflyg. Det är mycket glädjande och vi har mycket spännande att se fram emot, sa Anna.
Film visades om stadsnära luftfart där vi fick följa Linköpings Universitet simuleringar kring hur obemannade luftfarkoster dvs drönare kan övervakas och styras för att på ett säkert sätt hjälpa till att exempelvis transportera brådskande medicintransporter.
Paus och ordmoln
Här fick den församlade skaran uppdraget att med ett ord beskriva vad som krävs för att nå en god tillgänglighet inom ramen för ett hållbart samhälle. Här kan du se vilka ord som FoI-publiken skrev in i Menti-verktyget.
Här kan du se vilka ord som FoI-publiken skrev in i Menti-verktyget.
Samverkan för ett omdömesgillt transportsystem
Lena Hylvling docent i informatik, universitetet i Oslo
Lena tog oss med på en filosofisk resa kring vad kunskap är och vilka olika typer av kunskap som finns. Fokus för det här forskningsområdet är det vi kallar omdöme och omdömesförmåga och hur vi med ny teknik och AI kan utveckla beslutsstöd till exempelvis trafikledare.
– Människans omdömesförmåga är en oerhört central och viktig del i utvecklingen av digitala stöd eftersom AI inte har de förmågor som den reflekterande människan har, menade Lena.
Samtal om ett hållbart samhälle och hur vi kommer dit
Gabriel Wikström, nationell samordnare Agenda för 2030 och Sven Hunhammar, måldirektör för miljö och hälsa, Trafikverket.
– Varken transportsystemet eller samhället är hållbart idag. Vi har massor med lösningar och idéer men det krävs att vi också implementerar dem och då krävs i många fall systemförändringar och, inte minst, politiskt mod och tydliga och verksamma beslut och styrmedel, menade Sven.
Vi har byggt ett samhälle som i princip förutsätter en privatägd bil men vi kan styra om, det har vi sett förut, inte minst under pandemin. Med ny teknik kan delad mobilitet kanske vara en av lösningarna men då måste vi ändra, transformera, vårt sätt att se på ägande och oss själva.
Vad är då ett transformativt tankesätt? Gabriel exemplifierade; En schampoflaska består av 95 procent vatten. Om vi nyttjar vattnet hemma och gör om resten till ett pulver, som torrschampo, då kan vi ta bort en stor del av emballaget och därmed också en stor del av transporterna - det är ett exempel på transformativ lösning och dem behöver vi fler av.
Men, det måste ske på demokratisk och delaktig bas. Rättviseperspektivet är viktigt, en studie av den franska rörelsen Gula västarna/bränsleupproret har visat att de inte är ett gäng klimatförnekare, som de ofta stämplades som, utan att det handlar om ekonomisk överlevnad och möjligheten för landsbygden att utvecklas. Så, fler och mer medborgardialoger där alla blir delaktiga och kan vara en del av lösningen är en viktig lärdom.
Nya riktade utlysningar – Nästa generations beslutstöd
Pär Karlsson, Portföljledare för FoI-portfölj Planera, Trafikverket och Heléne Geimar, Senior utredningsledare, Trafikverket.
– I den här utlysningen ger Trafikverket stöd till forsknings- och innovationsprojekt med särskilt fokus på ”Nästa generations beslutsstöd”. Vi vill ha förslag som bidrar till att möjliggöra utveckling av transportsystemet till en mer effektiv och integrerad del i lösningarna på samhällets utmaningar, berättade Pär.
– Gårdagens lösningar möter inte morgondagens behov. Vi behöver mer kunskap, forskning och innovation som stödjer en hållbar samhällsutveckling, poängterade Heléne.
